Lakrits
Lakrits har vi ätit i 4 000 år och smaken är idag hetare än någonsin! Här uppe i norra Europa älskar vi lakrits i alla dess former, söt, salt eller smaksatt.
Lakrits kommer från roten Glychyrrhiza glabra som är en baljväxt. Växten har gröna parväxande blad med små blålila blommor. Den växer naturligt från Medelhavsområdet till östra Asien, och även i vissa delar av Australien och Nordamerika. Det finns odlingar i bl.a. Tyskland, England och Frankrike.
Rötterna, som är själva lakritsen, kan bli upp till tio meter långa och är ca 1 cm tjocka. När man tuggar på en lakritsrot smakar det först sött och lite salt sen går det över till en lite mer bitter smak. Den söta lakritssmaken kommer från glycyrrhizinsyra och är 50 gånger sötare än sackaros. Lakritsroten var förr en medicinalväxt men används idag främst som smaksättning i godis och läkemedel.
För att framställa lakrits maler man ner torkad lakritsrot och kokar den malda lakritsroten i omgångar i 160-gradigt vatten. Massan kokas under lång tid tills den fått en seg konsistens, en reduktion. Efter kokning knådas och pressas massan ut till långa stänger som får torkas på stora torkställningar. Lakritsroten är rödbrun, men när massan kommer i kontakt med syre ändras färgen till svart.
För att få fram den mjuka lakritskonfekt som vi är vana vid blandar man lakritsmassan med socker, mjöl, stärkelse och gummi arabicum som är kåda från ett afrikanskt akacieträd. För att få en salt lakrits tillsätter man saltet salmiak (ammoniumklirid).
Lakrits har använts som läkemedel i över 4000 år. Lakrits förkommer ofta i hostmedicin då glycyrrhizinsyra har en slemlösande effekt samt att det effektivt tar över i smak, så det är vanligt förekommande att smaksätta läkemedel med just lakrits. Det sägs även vara bra mot matsmältningsbesvär och innehåller bl.a. B-vitamin och salicylsyra (aktivt ämne mot värk) och olika antioxidanter.
Det kan förkomma att man tillsätter anisolja i medicin istället för lakrits. Anis påminner om lakrits i både smak och doft men är två olika växter.
Smakämnet glycyrrhizin kan hos känsliga personer vid hög konsumtion under längre tid ge biverkningar som rubbad saltbalans dvs vätskeansamling i kroppen (ödem), viktuppgång och förhöjt blodtryck. Men för att få biverkningar behöver man konsumera 50 g lakrits per dag under en längre tid. Varor med hög halt av glycyrrhizinsyra skall vara märkta med detta på förpackningen enligt EU-regler.
Förutom att äta lakrits som konfekt passar det bra i desserter som pannacotta, glass, mousse, créme. Att kombinera med hallon, citron, viol eller choklad är väldigt gott.